16.9.2015

Migrationsverket hade avslagit A:s ansökan om uppehållstillstånd på grund av familjeband och beslutat utvisa honom till hans hemland Gambia, där han var medborgare, samt förelägga honom ett två år långt inreseförbud, eftersom Migrationsverket ansåg att A hade ingått äktenskap med finska medborgaren C i avsikt att kringgå bestämmelserna om inresa till landet. Förvaltningsdomstolen upphävde Migrationsverkets beslut till den del som A förelagts inreseförbud, men avslog till övriga delar A:s besvär. Förvaltningsdomstolen ansåg att det äktenskap som A medan besvären var under handläggning hade ingått med finska medborgaren D och D:s graviditet inte kunde betraktas som sådan tilläggsutredning med stöd av vilken förutsättningarna för att bevilja uppehållstillstånd kunde prövas i anslutning till samma besvär.

Under handläggningen av saken hade faktorer som hänförde sig till att A och D ingått äktenskap med varandra inte varit föremål för prövning. Eftersom utredningen i ärendet hade gällt A:s äktenskap med C, var det fråga om en annan sak och annan grund för uppehållstillstånd, trots att grunden hade samma benämning, det vill säga var familjeband. Med hänsyn till detta var det av avgörande betydelse i saken att pröva om beslutet att utvisa A skulle upphävas i den nya situation som uppstått.

Bestämmelsen i 146 § i utlänningslagen om den helhetsbedömning som ska göras när man prövar frågan om en person ska avlägsnas ur landet har en förpliktande ordalydelse. Enligt bestämmelsen ska vid helhetsbedömningen av om utvisning ska ske hänsyn tas till de omständigheter som beslutet grundar sig på samt sådana omständigheter och förhållanden i sin helhet som annars inverkar på saken. Vid bedömningen ska särskilt avseende fästas vid barnets bästa och skyddet för familjelivet.

I den helhetsbedömning som avses i bestämmelsen ingår emellertid även andra faktorer än familjeband och barnets bästa. I saken skulle även beaktas att A fått sitt första uppehållstillstånd i Finland med stöd av ett äktenskap med B, vilket blivit kortvarigt, och att han därefter utan önskat resultat två gånger ansökt om uppehållstillstånd för arbetstagare samt kort efter att polisen gjort framställning om hans utvisning hade ingått äktenskap med C och ansökt om uppehållstillstånd på grund av detta äktenskap. Under dessa förhållanden hade Migrationsverket kunnat bestämma att A skulle utvisas med stöd av 149 § 1 mom. 1 punkten i utlänningslagen, eftersom han visades i landet utan uppehållstillstånd, när ett sådant krävdes.

Utlänningslagen 50 § 1 mom., 54 § 7 mom., 66 a §, 36 § 2 mom., 149 § 1 mom. 1 punkten och 146 §

Europeiska människorättskonventionen artikel 8

Se även HFD 2014:24